Atlanten Klart!

I förgår kväll/natt angjorde vi Falmouth marina, och vi kan bocka av Atlanten. Nu är det slut på att segla över fyrsiffrigt djup och dags att fundera över tidvatten igen. Samt fundera på hur sista biten hem ska läggas upp om det ska bli raka spåret eller om det blir några stop på vägen.

Seglingen från Azorerna gick förvånansvärt bra med tanke på att vindarna inte var optimala när vi gav oss av. Klart det har blivit en del motorgång och det tog några dagar längre än vad det önska antalet var. Annars har det varit en riktigt fin över fart då vi sett delfiner och valar, dock var de bara på avstånd valarna var uppe och andades. Det var ändå rätt fräckt att se hur de lämnade stora dimmoln efter sig.

Vädret har varit riktigt växlande något vi inte hade räknat med var att det kunde bli så kallt på nätterna, några kvällar önskade man att man hade värme i båten. Det har även bjudits på fina dagar med sol så vi kunnat sitta ute och njuta med desto mindre kläder än nätterna. Något som jag upplever är bättre norrut är marelden man kan se på natten, det har inte varit så stark mareld någon annanstans som det är utanför England & på Nordsjön.

Sen har vi tidigare berättat om att vår fiskelycka inte varit på topp och tyvärr har det fortsatt i samma anda. Efter att fisken stal hela spöt har vi ordnat till ny utrustning men denna gången var det fåglarna som inte tyckte att vi skulle fiska. Eller rättare sagt vi var inte så sugna på att fånga en av det fåglarna som påminde om en skyddad fågel vi sett tidigare så vi fick ta upp fisket. Nu lägger vi allt krut på att kunna dra upp finna makrillar sista biten hem.

//Kapten på Albatross

Dag 11 mot England

In och ut ur lågtrycket har gett oss två nätter i rad med rätt mycket vind, första natten vart det helt ok då det kom bakifrån och puta på riktigt bra men sedan i natt har vi vinden rakt emot oss. Men nu är det inte så långt kvar på det man skulle kunna kalla den sista långa överseglingen på ett tag. Ser lite fram emot lite kust segling och att kunna välja att segla när det passar istället för att bara hoppas på bra väder.

Nu är vi här! Högerklicka för att öppna i ett nytt fönster.

Då vi borjar närma oss England och saldot på Satellittelefonen sjunker finns det risk för att detta är det sista inlägget innan vi når England men lovar att skriva så fort jag har möjlighet igen!

Ha det toppen tills nästa gång!
Vh// Kaptenen på Albatross

Dag 9 mot England

Som jag sa tidigare har vi haft två dagar med bra vind som puttat oss framåt lite, såpass bra att vi har fått de två bästa dags distanserna för denna översegling så långt. 250 distans kändes riktigt ok dock skulle vi hamna i ett lågtryck idag så vi kunde fortsätta så men så verkar det inte vara nu då vi har stiltje för tillfället. Får ta ner lite väder o kolla vad det är som är på gång hade ju varit gott att vara frame i England (falmouth) om 4-5 dagar.

Nu är vi här! Högerklicka för att öppna i ett nytt fönster.

Det börjar även bli dags att fundera över tidvatten då vi närmar oss kanalen vart ju ett tag sedan man behövde tänka på det något märkvärt. Om någon skulle vara sugen får ni gärna skicka tiderna (UTC-tid) för högvatten i plymouth den 5/7 samt 6/7 så jag kan kontrollera att de jag har stämmer.

Ha det toppen tills nästa gång!
Vh// Kaptenen på Albatross

1 Vecka mot England

Nu verkar det som vi fått lite mer vind. Fram tills i förgår har seglingen varit riktigt skön nästan inga vågor o man bara ligger och glider fram i tre knop, ibland för man stöta med lite motor men samtidigt är det riktigt behagligt segling då det inte lutar eller hoppar något. Nu verkar det som att vi fått lite mer vind och att det kommer förbi såhär fram tills Falmouth hade varit fint, så kanske vi kan vara frame innan nästa helg.

Nu är vi här! Högerklicka för att öppna i ett nytt fönster.

Annars är det en helt ok överfart inte så ensamt som man kan tro då vi möter något skepp då och då. Lustigt nog möte vi ett 42m polisskepp under segel igår enligt AIS’en. Registrerad i Bahamas var han dock sakna han både mast o segel så vi var lite fundersamma på om han kanske var en pirat, men han låt oss va så det löste sig bra.

Ha det toppen tills nästa gång!
Vh// Kaptenen på Albatross

Dag 5 mot England

Fiskelyckan är på top! Efter att någon lyckats sätta draget i propellern tycke jag det var på sin tid att testa ett nytt drag då någon sagt att rosa drag inte funkar. Så med en orange bläckfisk på gjordes ett försök, fem minuter senare skrek det i rullen, Trevligt! efter 5 min kamp gick linan av typiskt. Nytt drag nytt försök, 30 minuter senare nappar det efter 15min pajar den helt nya kroken, sätter på ny större krok och efter en stund är det gads igen men efter 20min tappar vi fisken igen och han tar även med sig bläckfisken. Storsatsar byter lina fixar till drag och krok och kastar i igen. Efter 15min tar det ordentligt försöker bromsa rullen med tummen, men fisken drar så det bränner i tummen. Sätter tillbaka spöt för att trötta ut den lite då lyckas fisken rycka lös hela spöt och ta med sig det.

Nu är vi här! Högerklicka för att öppna i ett nytt fönster.

Tror inte det är menningen att vi ska få fisk men har inte gett upp ännu ska nog komma på något sätt att få de typen som stal mitt spö!

Ha det toppen tills nästa gång!
Vh// Kaptenen på Albatross

Dag 3 mot England!

Lite försenade lämnade vi Horta runt 21:00 på midsommarafton med tveksamhet om hur det skulle ga att segla. Nu nästan tre dygn senare kan vi medela att vi har haft det riktigt lungt på väder fronten, vi har seglat endel men oftast väldigt långsamt men det har även bli lite motorgång. Det är ju inte så roligt när man inte kommer någonstans men samtidigt lite skönt att bara glida fram lite försiktigt.

Nu är vi här! Högerklicka för att öppna i ett nytt fönster.

Nu ska vi kolla om vi kan få tag på väder och se hur det kommer att bli fram över.

Ha det toppen tills nästa gång!
Vh// Kaptenen på Albatross

Dags för avfärd!

Nu har vi kommit till den punkten då vi har tröttnat på att vänta på väder, så nu har vi beslutat att vi ska ge oss av från Horta. Som det ser ut nu är det inga bra vindar för att segla mot England, men vi tänker göra ett försök. Vi har ju trots allt möjlighet att svänga in på Praia da Vitoria på Terceira i morgon ifall vi känner att det inte alls funkar.

Som vid tidigare överfarter kommer vi göra vårt bästa med att skriva här på bloggen hur det går för oss. Men det kan ju hända att vädret inte tillåter att blogg med jämna mellanrum men vi kommer då att skriva så fort vi får möjlighet till det igen.

Så nu har vi handlat mat, fyllt vatten, stuvat undan och surrat fast allt i båten så den är redo för en ny tur på havet. Så det enda som står kvar på agendan denna midsommar afton är att nu nyduschade gå och äta på en restaurang en sista gång innan det är dags för 10-20 dagar på havet. Ja tyvärr det finns risk för att det kommer ta hela 20 dagar att komma till England ditt önskemålet att komma är, men vi håller alla tummar för att vi ska kunna klara av det fortare.

Så hoppas ni alla har en riktigt god midsommar och ta gärna en nubbe åt mig med. //Albatross

På Horta i väntan på väder

Nu har vi legat i marinan på Horta i nästan två veckor och det börjar krypa lite i kroppen av önskan att komma hem eller vidare nu när det är så nära. Helst vill vi segla vidare mot England men vädret är inte på vår sida, när det ligger ett lågtryck vid Spaniens kust som skulle ge oss motvind om vi går direkt mot England. Men det kanske blir att vi snart åker och försöker klura oss igenom mot England med lite spännande seglingsvinklar så att vi kommer iväg.

Men vi har inte bara slappat under vår tid här det har som vanligt varit lite fix med båten för att hålla den i trim och  det har  blivit några utflykter som ni kanske sett i bildgallerierna. En dag hyrde vi en bil och åkte runt och kollade in Faial där vi besökte ett badställe med pool alldeles intill havet. Det skulle nog varit riktigt fint att bada där när det inte var så mycket vågor som när vi var där. Men som de andra Azoröarna finns det riktigt mycket fin natur att titta på. Vi besökte även fyren som har hamnat bakom ett berg. Så sent som på 50-talet var det ett vulkanutbrott på Faials västkust där fyren ligger. Som tur var låg vinden på åt rätt håll så fyrvaktaren kunde titta på när det bildades ett nytt berg framför hans fyr samtidigt som han såg till att fyren fortfarande var i bruk. Idag har de byggt ett museum jämte den fyren där man kan titta på bilder och filmer från händelsen. Det var riktigt kul ställe att besöka. Större delen av marken runtom fyren är täckt med aska så att inget kan växa där, så känns nästan som att gå på månen när man gick omkring där.

Vi har nu intyg på att vi bestigit Portugals högst berg. Som seglare är vi inte ute och springer i berg till vardags så det bjöd på ett bra träningspass. Upp tidigt för att ta färjan över till Pico där vi åkte taxi upp på berget tyvärr bara till basstationen på 1200meters höjd. Där fick vi säkerhets genomgång och låna en nödsändare då det var obligatoriskt att ha med sig en. Så efter vi hade sett en video om säkerhet på berget började vi gå mot toppen. Två och en halv timme senare nådde vi toppen på 2351meter uppe bland molnen.

Så nu hoppas vi att vi ska se en möjlighet till att ge oss av mot England då vi är klara med den obligatoriska målningen på piren och båten är klar för avsegling. Det finns nu några bilder till blanda annat en bild på vår fina målning i Azoererna & Atlant galleriet.

Hoppas ni får en trevlig midsommar och har det super bra!

Ön Flores mitt i Atlanten

Efter 22 dagar på Atlanten angjorde vi ön Flores några timmar innan Iland lady och Galicia. Skönt att vara i en hamn och kunna gå i land när man känner för det. Då det var söndag så vart hamnkontor och immigrationen stängt vilket gav oss möjligheten att gå rakt på nästa önskan på listan. Leta upp en restaurang för att ätt lite nylagad mat som inte kom från burk och sitta vid ett bord där man inte behöver vakta talriken. Naturligtvis låg restaurangen vi skulle besöka många meters uppförsbacke upp på ön, väl framme mötes vi av en skylt att de öppnar först om en timme. Men det visade sig vara en restaurang med högre servicenivå än vad jag var van vid från Karibien, där de jobbar lite när de känner för det och man ibland får be om att få äta. Restaurangen på Flores hade endast öppet på kvällarna då de odlar nästintill alla sina råvaror själva, vilket märktes på den riktigt goda maten. Det var med råge så bra att träningsvärken som kom dagen efter att ha gått upp för den långa backen utan tvekan var värd, ja kroppen är inte så van vid att röra sig efter att ha suttit still på en båt i tre veckor.

Under de fem dagarna vi var på Flores han vi även med att besöka den största byn Santa Cruz och spendera en dag med att åka runt ön. Bara att åka runt med bil på ön är en upplevelse i sig, landskapet och miljön är riktigt häpnadsväckande. Under turen bada vi i ett vattenfall där vattnet kommer från de stora sjöarna som ligger upp på toppen av ön. Ön som är skapad av vulkanutbrott för länge sedan och de gamla kratrarna har nu blivit sjöar, där den djupaste mätte 108m rakt ner men hade en diameter på två tre hundra meter. Vi besökte även den enda av flera vattenkvarnar där de fortfarande malde mjöl med hjälp av vattenkraft. Där de lokal på ön kunde lämna in sin majs för att få den mald.

Efter flera restaurang besök upp på kullen tog vi tag i oss själva och seglade vidare mot Horta och den tredje största transithamnen i världen, där vi nu ligger tillsammans med ett par hundra andra båtar som kommit från Karibien eller andra delar runt Atlanten. Så nu blir det att fixa till båten så vi kan fortsätta att segla upp till England och vidare hem.

Till nästa gång ha det toppen!
// Albatross

Atlanten en andra gång!

Trots att man seglat över atlanten en gång redan var det lite spännande att ge sig av på ännu en överfart. Denna överfarten var ungefär lika lång som den föra, 2600 distans med inget annat än hav horisonten runt. Man kan titta på väderrapporter men då tiden man kommer vara ute är så lång är det omöjligt att veta hur det kommer vara.

Efter en underlig diskussion med tullen på Anguilla fick vi våra papper så vi kunde åka mot Azorerna vilket ingen av de 7 tulltjänstemännen visste vart det låg. Tillbaka till båten, packa ner dingen och sura fast ankaret för vid fjorton tiden ge sig av mot horisonten. Vi avsegla tillsammans med de andra båtarna Galicia & Iland Lady som vi planerat att ha följe med till Azorerna. Dock efter att vi seglat två timmar kom det första av flera åskoväder och den visuella kontakten med de andra försvann. Framåt fem-sex tiden på morgonen började äntligen vädret bli bättre men tyvärr hade vi seglat mycket mer österut än de andra och vi var nu ensamma. Efter några sms besluta vi att vi skulle försöka mötas vid den gemensamma waypointen vi kommit överens om. När vi nådde fram till waypointen hade vi seglat såpass mycket fortare att vi låg ca en halv dagsetapp före de andra, så vi seglade vidare mot Azorerna.

Jämfört med den första överfarten skilde de sig åt en hel del. Föra överseglingen behövde vi inte ändra seglen på som längst två veckor medan vi under denna överfarten behövde ändra seglen var annat dygn. Så det var en mycket mer aktiv segling denna överfarten jämfört med den tidigare. Tack vara att vinden ändrade sig en del så han det inte bygga upp så mycket vågor, något vi hade mycket större under föra överfarten. Roligt under denna överfarten var att vi såg flera andra båtar och hade möjlighet att prata lite med dem tillskillnad från föra då vi inte såg någon på hela överfarten. Bland annat gav vi vädret till en katamaran och prata en stund med den norska båten Barbara som planera att segla raka vägen till Oslo. Vi kände att vi inte var så avundsjuka på dem då de hade tre gånger så långt kvar tills de fick känna på land som vi.

Sista veckan innan vi nådde fram till Azorerna fick äntligen se valar något vi längtat efter. De första tecknet på valar vi såg var när de spruta vatten en rätt bra bit från båten vilket inte kändes så kul, då man gärna hade sett dem på lite närmare hål. En kvart senare verkade det som att vi fick vår vilja igenom då de kom och simma femtio meter förbi båten. Det är en speciell kännsla när ett djur som är större än vår bostad simmar jämte och man vet att den väger mer än oss.

Så äntligen efter 22 dagar på Atlanten kunde vi se land då vi närma oss ön Flores, likt en grön kulle som bara helt plötsligt sticker upp mitt i havet. Vi har tidigare hört att dessa öar ska vara vackra vilket vi inte kan annat än instämma mer om det i nästa inlägg.

//Albatross